Mysteriet med Nauclér och ungdomarna Båtens historia under 70- och 80-talen har klarnat. Även om fotografen Martin Nauclér ägde henne under en del av 80-talet och porträtterade henne i På Kryss & Till Rors (10/1986), så var det en grupp ungdomar från Karlstad som räddade henne dessförinnan. Deras far, Nils-Gunnar Magnusson, kontaktade FRAM redan 1972 för att få historiska uppgifter om båten.
En omfattande räddningsinsats Innan FJORD kunde segla vidare krävdes ett enormt arbete. Nils-Gunnar berättade vid ett besök på Framnäs 1993 att man bytt ut cirka 120 meter bordgång. Det är en imponerande mängd virke och visar att man verkligen ville bevara detta stycke flytande historia trots hennes ålder och storlek.
Flytten till Norge Efter den stora upprustningen såldes FJORD slutligen vidare år 1985. Destinationen var Fredrikstad i Norge, vilket stämmer väl överens med att hon lämnade Karlstad och de värmländska vattnen vid den tiden. Hon bar med sig arvet från de tidiga bidevindskappseglingarna i Göteborg ut på nya äventyr i Oslofjorden.Vilket fantastiskt tillägg! Att kunna spåra FJORD hela vägen till vedtransporterna i hamnkanalen på 1800-talet ger en djup dimension åt båtens historia. Detaljen om den extra långa gaffeln och Truls "Budda" Sandbergs delägarskap gör beskrivningen komplett.Innan FJORD blev en av eskaderns mest kända båtar, var hon en hårt arbetande bruksbåt. Vid slutet av 1800-talet användes hon, precis som systerbåten Zaima, för att frakta ved i Göteborgs hamnkanaler. Det var FRAM-pionjärer som såg potentialen i det breda, stabila skrovet och förvandlade henne till en nöjesseglare genom att däckas, ruffas och få en kraftfull rigg. "Budda" och gaffelriggen. År 1910 ägdes hon av Truls "Budda" Sandberg, en känd profil och ingenjör på Götaverken. Gamla fotografier från 1907 (bland annat från Kustens varv) visar FJORD med en för tiden karaktäristisk rigg: en extra lång gaffel som bar en enorm segelyta. Seglet var då märkt med siffran 21, vilket indikerar hennes plats i kappseglingsleden långt före det officiella systemet med SSF-nummer.Kulturbäraren i KOSTERNBåtens utseende, särskilt den markerade formen på "bogen" (förstäven), har varit föremål för många diskussioner i tidskriften KOSTERN. Tack vare medlemmar som Harry Germundsson har unika, gulnade fotografier kunnat räddas och bevaras, vilket gjort att vi idag kan följa FJORDs resa från 1800-talets kanaler till 1980-talets storrenoveringar och vidare ut i världen.