Det är fascinerande hur vissa båtar blir legendariska just genom att de inte finns med i alla tabeller. GLAD var en av dessa. Trots att hon omnämns redan i slutet av 1800-talet förblev hon något av en anonym jätte i de officiella mätbreven. Hon verkar ha fungerat som en skola för unga seglare; så många äldre medlemmar hävdade att de varit delägare att hon nästan framstår som ett flytande kollektiv. Med en uppskattad längd på 10 meter tillhörde hon sällskapets absoluta tungviktare, i paritet med kända fartyg som Delfin och Wiken. Att hon sällan syntes i startlistorna tyder på att hon användes mer för livsnjutning och långsegling än för hetsig kappsegling kring bojar – hon var helt enkelt för stor eller för sällskaplig för att jagas av tidtagaruren.Under 1920- och 30-talen var hon hemvist för det stora gänget från Toltorpsdalen. Det var ett imponerande båtlag med bröderna Johansson och Berggren samt familjen Larsson. Att ha en 10-meters koster som sin fasta punkt vid Smitska Udden måste ha varit höjden av frihet för dessa unga seglare. Men 1936 tog sagan slut på ett dramatiskt sätt; i en rasande storm vid Djupvik slet sig GLAD och förliste mot klipporna på Näsets västsida.Trots förlisningen levde seglingsintresset kvar i båtlaget. Hilding Johansson, som varit med på GLAD, fortsatte sitt båtliv med Tarzan (ex Knoten) och den kortvariga bekantskapen Tampas under krigsåren. Men frågan är om någon av de senare båtarna någonsin kunde mäta sig med den aura som omgav den stora GLAD