Det som är mest slående med LAILA är namnet på en av hennes mer karaktäristiska ägare: Eskil "Jycken" Johansson. I dessa gamla register är smeknamnen ofta lika viktiga som segelytan; de berättar om en tid då segelsällskapet var mer av en storfamilj än en organisation.
Att hon seglade i den tuffa 25 kvm-klassen (A-klassen) under jubileumsseglingen 1931 skvallrar om att hon inte bara var vacker att se på, utan också en kompetent kappseglare. Att hon senare dyker upp på bild hos Lindholmens SK med Thorell och Skarin visar på det täta nätverket mellan de göteborgska båtklubbarna under efterkrigstiden. Hon var helt enkelt en båt man ville bli sedd i. LAILA framstår som den ultimata sällskapsbåten; hon seglades sällan ensam utan bars fram av "båtlag" och kamratskap. Att hon byter nummer från 106 till 67 vid återinval tyder på en båt som vägrade gå i pension och som ständigt fann nya famnar inom Fram-familjen. En riktig trotjänare som knöt samman Lysekils sälta med Göteborgs seglingsadel.