Att ett helt brödralag (Ernst, Birger, Fritiof och Albert) tillsammans med en svåger bemannade båten var typiskt för den tidiga seglarsporten i Göteborg. Det krävdes många händer för att hantera 36 kvm segel på en så pass liten båt (6,55 m). Att de lyckades vinna så många förstapriser och vandringspris tyder på en exceptionell samstämthet inom familjen.
Historien om pokalerna som hittades i Hällsvik år 2000 är rörande. Att ett pris från 1910 nu fungerar som ett ständigt vandringspris hos Halmstads Segelsällskap (HSS) är ett vackert sätt att knyta samman föreningarnas historia. Det visar också på värdet av att släktingar bevarar och återbördar troféer till klubbarna.
Från Sidney till Leischa och tillbaka:
1902–1914: Storhetstiden som SIDNEY i Göteborg.
1914–1930: Exil i Västervik hos en läkare.
1930-talet: Återkomst till Göteborg som LEISCHA (SSF 27). Här sker en modernisering med nytt däck och en mer hanterbar rigg på 32 kvm.
1939: Namnet SIDNEY återtas (SSF 100) och hon får en modern koster-rigg på 25 kvm, vilket förmodligen gjorde henne till en mycket mer balanserad båt än ursprungskonfigurationen.
Birger Johansson – Seglare och Samhällsbyggare: Porträttet av Birger Johansson ger ett viktigt sammanhang. SS Fram var inte bara en segelklubb utan också en mötesplats för den framväxande arbetarrörelsen. Birgers engagemang i politiken, facket och nykterhetsrörelsen (Verdandi) speglar den tidens ideal där idrott och samhällsansvar gick hand i hand.Från 36 kvm till 25 kvm på en 6,55-meters båt är en enorm förändring – det visar hur extrema de tidiga riggarna var.