Glasplåt 27 är ett viktigt historiskt dokument som visar SONJA precis vid tiden för hennes stora förändring. Att bygga en ruff på en tidigare öppen båt var ett stort projekt som helt förändrade båtens användningsområde – från dagssegling till möjligheten att övernatta längs kusten. Det gav också ett viktigt skydd mot väder och stänk på öppet hav.
Klassbyte och omdöpning: När Karl E Andersson tog över 1933 hände flera saker:
Namnet: Hon blev LILL-SONJA, förmodligen för att skilja henne från större båtar med samma namn eller för att markera en nystart.
Segelytan: Att rigga ned från 20 till 15 kvadratmeter var ett strategiskt val för att kunna tävla i den strikta Klass A1. Det gjorde henne sannolikt mer balanserad och lättseglad, vilket ofta var en fördel i de krabbare vattnen runt Göteborg.
Nummerbytet: Det är intressant att se hur hon först tilldelades SSF 64, men efter att ha legat utanför registret en tid fick det nya numret SSF 84 vid nyregistreringen 1933. Detta visar hur sällskapets administration utvecklades och hur lediga nummer ibland hann försvinna innan en båt kom tillbaka i rullorna.
Ägarfamiljen Brandt: Runar Brandt ägde båten under en lång period, från krigsåret 1944 till början av 1950-talet. Det var en tid då intresset för de mindre träbåtarna blomstrade som mest, innan de större havskryssarna och de nya materialen började ta över scenen.Att ruffa en så liten båt (5,6 m) gjorde henne till en kompakt men kapabel bobåt, perfekt för sällskapets tidiga eskadrar.