Historien om hur Nils Torin (som vi känner igen från den dramatiska seglatsen med Sländan) bytte bort Sparta mot den snabbare Moana är en klassisk kappseglingsanekdot. Torin sökte fart, och bröderna Kristianssons Moana var känd för sina förstapriser. Att Sparta lämnades som "dellikvid" visar att båtar på den tiden fungerade nästan som valuta i seglarkretsar.
Att konstruktören själv ägde och registrerade båten 1918 är en kvalitetsstämpel. Han visste precis hur han ville att hans båtar skulle uppföra sig.
Ramsö varv: Ett av de mest välrenommerade varven för kostrar. Att hon var kravellbyggd (plankorna ligger kant i kant mot varandra istället för att överlappa) tyder på en dyrare och mer påkostad konstruktion än de vanliga brukskostrarna.
Namn- och nummerbyten: Det är intressant att se hur båten byter identitet över tid. När Bengt Stensjö tar över 1954 döps hon om till RAMONA och får det nya numret SSF 103. Det gamla ärofyllda numret SSF 8 följde sannolikt med till Arthur Kristianssons nya bygge, Sparta 2, vilket var kutym i sällskapet för att behålla kontinuitet i båtnamnen.
Fotot från 1920: Bilden där Sparta ligger i lovart om Stormen under en kappsegling 1920 är en fantastisk tidsbild. Det visar på sällskapets aktiva kappseglingsliv precis efter första världskriget, då flottan var som mest varie rad och tävlingslustan stor. Att en fotbollskarriär satte stopp för delägarskapet visar att tidlösa prioriteringar mellan sport och segling alltid funnits i sällskapet!