Med dessa nya detaljer framträder bilden av en riktig bohuslänsk "arbetshäst". Att hon är byggd av Anders Mattsson i Kungsviken (en plats känd för sina skickliga båtbyggare) och väger hela 5 ton förklarar varför hon överlevt så länge. Hon var byggd för att tåla sjö.
Det är intressant att notera förvandlingen: från en helt öppen båt som användes för fiske eller transporter (och som badgästbåt under somrarna), till en bekvämare nöjesbåt med däck och ruff. Att Tom Hemréus satte in en ny Lombardini-motor 2008 visar att hon under 2010-talet fortfarande var i högsta grad aktiv och redo för nya långfärder.
Uppgiften om byggåret (1920 mot 1896) förblir en spännande diskussionspunkt, men oavsett vilket så bär Stella på över hundra år av västkusthistoria i sina ekplankor. Att det finns sex detaljfotografier bevarade är en ovärderlig tillgång för framtida restaureringar. Stella är ett klassiskt exempel på de utmaningar man möter i historiska register. Här ser vi två motstridiga uppgifter: å ena sidan Sven Abrahamssons bygge från 1931, å andra sidan Jan Wickelbergs uppgift om en badgästbåt från 1896 byggd i Kungsviken.
Det mest troliga är att Wickelbergs spår rör den ursprungliga Stella av Grundsund. Att den användes som "badgästbåt" innan den däckades och ruffades ger oss en inblick i en svunnen tid vid sekelskiftet, då fiskebåtar extraknäckte med att skjutsa sommargäster innan de blev renodlade nöjesseglarbåtar. Förväxlingen med Havsörnen (som också hetat Stella) visar hur viktigt det är med de här registren för att reda ut begreppen. Att fotografier och anteckningar om båten har vandrat som gåvor mellan de stora namnen i sällskapet – Bo Berg och Nisse Dunér – understryker att Stella är en båt som väcker starka känslor hos de som kan sin historia. En imponerande bredd (3m) och vikt (5t) vittnar om ett mycket stabilt skrov byggt för arbete.