Svangen (eller Lisbeth som hon då hette) är en produkt av ett av Sveriges mest framgångsrika samarbete inom båtbyggeri: Arvid Laurin som konstruktör och Bröderna Martinsson (troligen i Svineviken eller Kungsviken) som byggare. Laurin var känd för att modernisera kostertypen med ett mer vetenskapligt angreppssätt på hydrodynamik.
Precis som för Stormy (som vi tittade på tidigare) blev 1969 års storm ödesdiger. Lisbeth havererade och fick svåra skador, men till skillnad från många andra båtar bärgades och renoverades hon. Det vittnar om att skrovet ansågs vara värt att rädda till varje pris.
När Elisabeth Ottosson tog över båten på 1970-talet registrerades hon i SS Fram som SSF 42 och fick namnet Svangen. Elisabeths elvaåriga ägande gav båten en stabil period efter de turbulenta åren efter stormen.
Att hon 1994 hamnade i Fiskebäckskil hos Mikael Olofsson men ändå stannade kvar i SS Frams register visar på den starka lojalitet som ägare av dessa klassiska båtar känner till sällskapet, oavsett hemmahamn. Att vara ritad av Arvid Laurin innebär ofta ett fokus på fart och eleganta linjer, även hos en klinkbyggd koster.